Moviezine.se MovieZine.se · Blogg: Bloggywood · Sweet Spot · Bollywood Dreams · Nollnolltalet · TeeVee · Ragnhilds rekvisita
Sök

Etikettarkiv: 2005

« Äldre inlägg
Thursday, December 31, 2009

1. Old Boy - Hämnden (2005)

Dae-Su, en helt vanlig medelålders man, blir kidnappad och inlåst i en cell i 15 år utan förklaring. Hämndbegäret på förövaren som förstört hans liv och tagit hans familj ifrån honom växer sig allt starkare för var dag som går.

Efter 15 år blir han plötsligt frisläppt med en plånbok fylld med pengar och en mobiltelefon. Han får fem dagar på sig att ta reda på sanningen om varför han blev kidnappad och utkräva hämnd.

Här är den. Vår förstaplacering. Old Boy. Filmen som tog begreppet hämnd till en helt ny nivå.
Med denna film introducerade Chan Wook-Park sig själv med dunder och brak på riktigt för västvärlden. Den är baserad på den japanska mangan med samma namn, vann Grand Prix i Cannes och har en stadig placering i mellanskiktet på IMDB:s topp 250-lista och definierar i stort sett det som var så nytt och fräscht i den Sydkoreanska vågen som kom för ett par år sedan.

Den stora håriga säcken till story och dess nattsvarta humor ekar av både Greven av Monte Cristo och grekiska tragedier som av allehanda noir-filmer och Hitchcock men är ändå originell och annorlunda. Inramat av ett otroligt stiliserat och uppfinningsrikt bildspråk och ackompanjerat av ett smekande kraftfullt och dystert soundtrack blir Old Boy ett sadistiskt och surrealistiskt mästerverk. Chan-Wook Park verkar nästan ha för kul i registolen och är inte rädd för tvära kast när han tar oss på den här brutala vansinnesfärden.

Mellan alla twistar, vändingar och serietidningsvåld så finns det ändå värme och hjärta för karaktärerna. Det är Choi Min-siks hängivenhet och vansinniga prestation som den trasiga och burdusa Oh Dae-su kombinerat med Parks fingertoppskänsla för att vända ut och in på genrekonventioner och låtsas som ingenting som gör Old Boy till den käftsmäll den faktiskt är. Den är så over-the-top att det förslår men tar sig själv på fullaste allvar och har en sån makalös energi inom sig att den vibrerar, nästan pulserar och man kan bara hjälplöst se på när dess antihjälte sugs ner i en allt större virvelström av tragiskt och våldsamt hämndbegär.

Det är en uppfriskande men rå och omskakande upplevelse och den är inte för alla.
Men den är vår favorit.

Visste du att?

  • Alla låtar på soundtracket är döpta efter andra filmer, mestadels noir-filmer
  • Choi Min-sik är buddhist och var tvungen att be efter varje tagning med bläckfisken
  • För den berömda korridorscenen krävdes det 17 tagningar på tre dagar. Allt i en enda tagning. Det enda som fixades digitalt var kniven och några slag som inte träffade riktigt rätt

Se/köp den här

Av LB
Skrivet i 10-1 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
35 kommentarer · Skriv en kommentar!
Sunday, December 13, 2009

19. Järn 3:an (2005)

En ung hemlös man bryter sig in i främlingars hus och bosätter sig där när ägarna är borta. Han tillbringar en natt eller en dag i husen och återgäldar gästfriheten med att tvätta eller göra småreparationer. Hans liv ändras när han i ett av de välbärgade hemmen stöter på en vacker kvinna som är beredd att fly från sitt olyckliga äktenskap.

Manuset till den 88 minuter långa “Järn 3:an” kan inte vara mer än en sida: med endast några få repliker och resten beskrivningar gör Kim Ki-duk en av 00-talets absolut vackraste filmer där bilder berättar.

En varm, humoristisk men existentiell och hoppfull historia om två människor som finner trygghet där de minst anar det.

Visste du att?

  • Regissören Kim ki-Duk skrev manuset till filmen på en månad. Filmen spelades in på 16 dagar och klipptes på tio dagar.

Se/köp den här

  • Köp: Amazon - Från 16 dollar

Gästbloggare: Helena bor i Jönköping och är inblandad i Jönköpings Filmfestival. Bloggar på Bloggywood och har en egen filmblogg: Flimrigt.se.

Av Gästbloggare
Skrivet i 20-11 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
3 kommentarer · Skriv en kommentar!
Wednesday, December 9, 2009

23. Batman Begins (2005)

Den ursprungliga berättelsen om hur Bruce Wayne bestämmer sig för det goda och sitt alter ego Batman. Bruce Wayne ser sina föräldrar mördas och vill hämnas på förövaren. Men - han inser att hämnd inte
löser något, utan blir i stället Batman.

Året är 2003. Vi får för första gången höras talas om att en ny Batmanfilm är under arbete. En del reagerade med bävan och ville nog att Batman skulle ligga död och begraven efter Joel Schumachers “Batman & Robin” från 1997. En film som du ömsom skrattade och ömsom grät dig igenom.

Det var sorgligt att se det franchise som Tim Burton sparkade igång sluta med neonfärger, skridskoåkande bovar och omotiverat långa scener på skrev och rövar.

Men det flaggades ändå ett visst intresse i denna film. Det var trots allt Christopher Nolan som jobbade på den. Tre år innan hade du sett den fantastiska “Memento” från Nolan och “Insomnia” som han gjorde 2002 kanske inte följde upp succén med “Memento”, men var ändå en hygglig film. Nolan jobbade på “Batman Begins” tillsammans med David “Blade” Goyer och nyfikenhetens låga började så sakteliga brinna.

Nog ska Schumacher ha lite tack ändå. För du kunde under 2005 vandra in i biosalongen för att se “Batman Begins” utan några som helst förväntningar.

Christopher Nolan och hans team lyckades med det du inte riktigt vågade drömma om. En Batman precis lika bra, om inte bättre, än vad Burton och Keatons version. Den raderade ut minnet av Schumacher/Clooney/O’Donnell/Schwarzenegger/Kilmer och startade om franchiset. En lyckad reboot. Se där, många kommer att vilja ta efter.

Storyn är så perfekt en ursprungsberättelse kan bli, följer serien utan att ta ut sitt välkomnande i för långa scener, och vi får följa Bruce Waynes träning och slutligen förvandling till den mytomspunna Läderlappen.

Visste du att?

  • Manicken Batman har i stöveln för att tillkalla fladdermössen kommer från Frank Millers “Batman: Year One”.
  • Dagar innan den slutgiltiga rollbesättningen kallades ett antal skådespelare in för att slutfilma för rollen som Batman. Dessa var Christian Bale, Joshua Jackson, Eion Bailey, Hugh Dancy, Billy Crudup, Cillian Murphy, Henry Cavill och Jake Gyllenhaal. Nolan bestämde sig för Bale, men gillade Cillian Murphys provfilmning så mycket att han fick rollen som Scarecrow.
  • Starx innan inspelningen startade så bjöd Nolan hem huvudpersoner i projektet för en visning av “Blade Runner”. - Det är så här vi ska göra det, sade Nolan.

Se/köp den här

Av Daniel Feldt
Skrivet i 30-21 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
4 kommentarer · Skriv en kommentar!
Wednesday, November 25, 2009

37. Sin City (2005)

Välkommen till Sin City. Den våldsamma staden där polisen är korrupt och gatorna dödligt farliga. Vissa kallar den mörk. Hårdkokt. Andra kallar den sitt hem. En värld med osannolika och motvilliga hjältar som fortfarande försöker göra det rätta i en stad som inte bryr sig. Deras historier kommer till liv i filmen Sin City som är baserad på tre av Frank Millers serieböcker om den korrupta och våldsamma staden.

2004 såg vi en filmatisering av Mike Mignolas “Hellboy” komma ut på biografer från Guillermo Del Toro. Del Toro hade minutiöst återskapat den värld som artisten Mignola skapade i sin serie och satta upp ribban kommande serietidningsfilmatiseringar när det handlar om att vara trogen källmaterialet.

När dock Robert Rodriguez och Frank Miller fick för sig att filmatisera Millers egna noir verk kallad “Sin City” så höjde de ribba som Del Toro placerat. Oj, vad de höjde den.

De återskapade inte bara det monokroma ljusdunklet från Millers teckningar men fångade också estetiken och känslan av Basin City och lyfte dess universum och karaktärer till den tredje dimensionen. Bara tack vare detta så hittar du denna film på listan över decenniets 100 bästa filmer.

Frågan är vart filmer som “300″ och “Watchmen” hade varit om inte “Sin City” funnits.

Visste du att?

  • Omslaget till Sin City-boken “Booze, Borads, and Bullets” kan ses periodsvis under filmen.
  • Rodriguez originaltanke var att Benicio Del Toro inte skulle varit så kraftigt maskerad. Det var dock något som Del Toro insisterade på.
  • I en av scenerna kan du se en av de prostituerade utklädd till Wonder Woman med stjärnor på sina hotpants och ett gyllene lasso. Den bilden är nästan direkt hämtad från Frank Millers originalillustrationer.

Se/köp den här

Av Daniel Feldt
Skrivet i 40-31 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
7 kommentarer · Skriv en kommentar!
Monday, November 23, 2009

39. The Machinist (2005)

Trevor Reznik är en verkstadsarbetare som har förlorat sin förmåga att sova. Men det rör sig inte om någon vanlig sömnlöshet - Trevor har inte sovit på ett år. Tröttheten har lett till en dramatisk försämring av hans fysiska och mentala hälsa. Hans arbetskollegor blir allt mer misstänksamma mot honom och vill snart ha bort honom därifrån.

Detta leder till att Trevor blir allt mer paranoid - går konspirationen mot honom bara ut på att få honom sparkad eller planerar de något ännu värre…?

Brad Andersons och Christian Bales djupdykning i morbid självömkan är obehaglig och engagerande. Med en sällsynt suggestiv, mörk och paranoid stämning är det ingen vacker och lycklig bild The Machinist målar upp. Det är skrämmande och fascinerande att se Reznik drifta in och ut ur paranoian och långsamt gå längre och längre in i sin skuldtyngda labyrint.

Medan Bales utseende är både lockande och smått motbjudande att se på så är det hans nedtonade prestation som fängslar och får en att stanna kvar.

Visste du att?

  • Christian Bale började röka under inseplningen för att hämma aptiten
  • I en scen så somnar Trevor medan han läser Dostojevskys Idioten. Två av karaktärerna i den boken heter, liksom i filmen, Marie och Nicholas.
  • Klockslaget 01:30 återkommer flera gånger i filmen. Trevor lägger ofta märke till något konstigt just då. Och vid 1 tim 30 min in i filmen så avslöjas den stora twisten.

Se/köp den här

Av LB
Skrivet i 40-31 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
4 kommentarer · Skriv en kommentar!
Tuesday, November 17, 2009

45. En långvarig förlovning (2005)

En långvarig förlovning utspelar sig i Frankrike mot slutet av första världskriget, dels på slagfältet i Somme, dels i Paris. Det är en gripande, charmig men även stundtals humoristisk berättelse om Mathildes hoppfulla och outtröttliga sökande efter sin fästman, som uppges saknad i kriget under tveksamma omständigheter.

Regissören Jean-Pierre Jeunet följer upp med “En långvarig förlovning” efter succén med “Amelie från Montmartre” från 2001 och det är ren poesi. 2 timmar och 15 minuter ren poesi från början till slut och Jeunet (regi och manus), Guillaume Laurant (manus) och Bruno Delbonnel (foto) förtjänar stående ovationer för dess hantverk.

För det är en fantastiskt välberättad resa de tar oss på, baserat på en roman av Sébastien Japrisot, och det får oss att hoppas att Jeunet håller sig till franska filmer. Visst, hans “Alien: Resurrection” var stilig, men ack ganska misslyckad i övrigt. Det är inte så att jag missunnar Jeunet någon framgång i Hollywood eller någon annan filmmarknad. Nej, det är rent själviskt - för jag vill inte gå miste om fler filmer i samma kaliber som “En långvarig förlovning”, “Amelie”, “De förlorade barnens stad” och “Delikatessen”.

För att vara lite pretentiös så kan man nästan jämföra denna film med vad Shakespeare gjorde. Den är stundtals en lättsam och rolig komedi, den bittraste av tragedier och den vackraste av romanser.

Visste du att?

  • Jean-Pierre Jeunet träffade Jodie Foster (som spelar en liten roll i “förlovning”) på caféet där flertalet av scener av “Amelie” spelades in. Caféet ligger i närheten av Jeunets bostad och flertalet av turister var vid caféet vid detta tillfälle. Några av turisterna bad Jeunet och Foster att flytta på sig när de skulle ta en bild på det berömda cafét från “Amelie”. Om de bara hade känt igen dem som de bad flytta på sig…

Se/köp den här

Av Daniel Feldt
Skrivet i 50-41 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
1 kommentar · Skriv en kommentar!
Monday, November 9, 2009

53. A History of Violence (2005)

Tom Stalls liv ändras över en natt när han i självförsvar skjuter två brottslingar på sin restaurang. Plötsligt byts den lugna vardagslunken mot kändisskap och en hjälteroll som Tom inte känner sig bekväm i. Uppmärksamheten drar även till sig en man som är övertygad om att Tom är orsaken till hans egen olyckliga situation. Den nya hotfulla situationen utsätter Tom och hans närmaste för hårda prövningar.

David Cronenbergs “A History of Violence” och “Eastern Promises” är de två filmer som kommit från regissören som är mest mainstream. Jag är inget större fan av “Videodrome”, “Scanners” eller “Naked Lunch”. Så får jag som jag vill så håller sig Cronenberg till filmer som “A History of Violence” och “Eastern Promises”; fortfarande Cronenbergstämpel, men ändå tyglad från att gå mot det bisarra hållet.

Att det inte går mot det bisarra hållet har så klart med källmaterialet att göra. Baserat på den grafiska romanen med samma namn av John Wagner och Vincent Locke så är denna filmatisering välregisserad ut i sista frame.

Även om handlingen inte är helt oförutsägbar så sitter du ändå och gissar över vad som komma skall. Du är djupt inbäddad i historien och actionscenerna (våldsamma - men vad hade man egentligen väntat sig av en film med denna titel) är tighta rakt igenom.

Viggo Mortensen ger en av sina bästa tolkningar hittills i vad som måste varit en tuff roll. Ed Harris är härligt elak som gangstern Fogerty och William Hurts korta inhopp i filmen gör till ett minnesvärt slut.

Visste du att?

  • Thomas Jane och Harrison Ford tackade nej till att spela rollen som Tom Stall (Viggo Mortensen).
  • William Hurt blev oscarsnominerad för sin roll. Hans karaktär är med i ca 14 minuter och det tog enbart 5 dagar att spela in hans del.

Se/köp den här

Av Daniel Feldt
Skrivet i 60-51 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
2 kommentarer · Skriv en kommentar!
Saturday, October 31, 2009

62. Vårt dagliga bröd (2005)

Välkommen till ett dignande matbord som kanske inte är så lättsmält i en värld av industrialiserad matproduktion och högteknologiskt jordbruk. Mot bakgrund av rytmerna från maskiner och löpande band tar filmen oss runt till Europas matproducenter, enorma fabriker, surrealistiska landskap och bizarra ljud i industrimiljöer där människorna, djuren och grödorna är bara biroller i spelet om vår levnadsstandard.

Det spelar ingen roll vem du är eller vad du gör. Om du äter kött, är vegetarian eller vegan eller någon av alla dess avarter. Nikolaus Geyrhalters Vårt Dagliga Bröd ska du se. För en gångs skull så är det en dokumentär som faktiskt berör oss alla. En klinisk och statisk sightseeingtur inom matindustrin som inte borde lämna någon oberörd.

Det finns inga voiceovers, intervjuer, diagram, text eller musik. Bara bilderna och det befintliga ljudet från fabrikerna, växthusen och arbetarna. Filmen innehåller inga pekpinnar, den visar oss bara verkligheten. Som den är. Den som är oss nära och som vi gärna blundar för.

Den förklarar ingenting, den bara visar upp det för dig. Och på det sättet ställer den en enkel men viktig fråga: Är det så här vi vill ha det?

Visste du att?

  • Inspelningen tog två år och var utspridd på 25 olika platser i över 10 länder.
  • I början tänkte filmmakarna ha med intervjuer med arbetarna men insåg efter ett tag att det tog bort fokus från det de ville visa.
  • Många företag såg filmen som konsumentupplysning istället för skandalmaterial.

Se/köp den här

  • Köp: Amazon - DVD - 27 dollar
Av LB
Skrivet i 70-61 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
3 kommentarer · Skriv en kommentar!
Tuesday, October 27, 2009

66. Thank You For Smoking (2005)

Satirisk komedi som följer intrigerna kring Big Tobacco´s talesman, Nick Naylor, som samtidigt som han representerar cigaretter försöker vara en förebild för sin tolvåriga son. När Naylor blir kidnappad och övertäckt med nikotinplåster, gör Naylor en helomvändning och blir en entusiastisk tobaksmotståndare. Media hyllar Naylor som en hjälte, medan FBI är övertygade om att kidnappningen var ett PR-trick och att Naylor är en bluff.

Indieregissören Jason Reitman är aktuell med sin “Up in the air” (kan ses på SFF) och blev som bekant urhyllad med sin “Juno” häromsisten, men det var med “Thank You For Smoking” han debuterade i mer kommersiella sammanhang. Med en stresslös hand presenterar han här en historia berättad med klassisk filmkonst och lågmäld stil med en rejäl portion humor i botten.

Aaron Eckhardt, Rob Lowe, Katie Holmes och Maria Bello är några av de stjärnor som bär sitt strå till stacken och behållningen blir en historia och ett budskap som växer i takt med eftertexterna. Vid en riktigt supersnabb anblick kan nog “Thank you for smoking” väcka en del anstöt, men man måste nog vara halvt blind för att inte se att den är anti rökning.

Visste du att?

  • Jason Reitman skickade personliga brev till varje skådespelare i huvudrollerna där han skrev om varför de vore perfekta i de olika rollerna. Varenda en av dem han skickade breven till tackade jag till att medverka.
  • När rättigheterna till boken som filmen bygger på köptes 1990 så var Mel Gibson aktuell som Nick Naylor.
  • Det röks inte en enda cigarett i filmen. Förutom en kort svartvit sekvens som Nick Naylor tittar på så kan du inte se en enda karaktär i filmen hålla i en cigarett. Naylor håller i ett tomt cigarettpaket och Robert Duvalls karaktär kan ses hålla i en cigarr som inte är tänd.

Se/köp den här

Gästbloggare: Helena bor i Jönköping och är inblandad i Jönköpings Filmfestival. Bloggar på Bloggywood och har en egen filmblogg: Flimrigt.se.

Av Gästbloggare
Skrivet i 70-61 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
1 kommentar · Skriv en kommentar!
Tuesday, October 20, 2009

73. Instängd (2005)

Efter en tragisk olycka återförenas sex vänner för en grottexpedition. Men tjejernas äventyr förvandlas till en mardröm när deras väg ut blockeras av ett stenras och de blir fångar i underjorden. Ingen vet var de befinner sig och deras enda hopp för överlevnad är att hitta en ny utväg. Men de är inte ensamma? Blodtörstiga monster lurar i mörkret och tjejerna har plötsligt förvandlats till lovliga byten. Men när gamla hemligheter avslöjas och lojalitet sätts på prov, inser tjejerna den hemska sanningen att förutom monster fruktar de även varandra!

Om du inte diggar filmer som gynnar din mardrömsproduktion så är inte “The Descent” något för dig. Ju mindre du vet om den desto bättre.

Vi kan alla relatera till känslan som infinner sig i totalt mörker. Klaustrofobin och förstärkningar av ljud - hur huvudet börjar fantisera ihop diverse scenarion. Här leks det med dessa känslor bland annat genom olika typer av ljussättning via ljusstavar, ficklampor och videokameror men också med ljud. När allt ljus försvinner och det kryddas med ljuddesignen i filmen så är “Instängd” en fullkomlig attack mot dina olika sinnen.

Regissören Neil Marshall slog igenom med sin stora debut “Dog Soldiers” 2002 och hans “Instängd” är välregisserad, välspelad och en renodlad skräckis. Men precis lika mörkt som det är i den instängda grottan; lika mörk är också humorn.

Är du sugen på att ge lite bränsle till dina mardrömmar? Se de nu.

Visste du att?

  • Inga riktiga grottor användes utan alla kulisser byggdes och filmades i Pinewood Studios i London.
  • Arbetsnamnet för filmen var “Chicks with Picks” och det danska bionamnet var “Descent into Hell”

Se/köp den här

Av Daniel Feldt
Skrivet i 80-71 · Etiketter: ·
Senaste kommentaren:
1 kommentar · Skriv en kommentar!
« Äldre inlägg